Vad vi ytterst ser i Mellanöstern kan beskrivas som en mekanisk dockteater med två cirklar av hjul som rör sig kring varandra. Den inre – mindre – cirkeln består av medelstora hjul som Iran, Israel, Turkiet och Saudiarabien, vilka påverkar medelsmå och små hjul som Egypten, Libyen, Tunisien, Irak och Syrien. Iran, Turkiet och Saudiarabien kämpar först och främst om politisk hegemoni över Mellanöstern, medan Israels agenda är att förhindra att någon av de där staterna uppnår hegemoni. Just nu uppfattas Iran som det största geopolitiska hotet i Mellanöstern.
Den yttre – större – cirkeln består av ett fåtal riktigt stora hjul vilka alla påverkar händelsekedjan i Mellanöstern. Dessa hjul är USA, Ryssland, Kina och EU, vilka alla (förutom Ryssland) är beroende av naturresurser från Mellanöstern, och stödjer eller underminerar stabiliteten i regionen för att gynna sina egna geostrategiska intressen.
Situationen påminner om den innan 1914, fast på global istället för europeisk skala. Vi har en instabil, central region (1914 Balkan, 2012 Mellanöstern) som tidigare till stora delar var en del av ett imperium (1914 det Ottomanska Riket, 2012 Sovjetunionen/Ryssland). Skillnaden mellan då och nu är att Balkan blev en instabil region just för att det var den enda regionen i världen som de dåvarande stormakterna inte lyckades dela upp mellan sig, medan Mellanöstern är vital för samtliga inblandade parters intressen.
Trots att många talat om en övergång till förnyelsebara energikällor sedan 1970-talet, och att det senaste decenniet sett en explosion av el- och etanolbilar, så står oljan fortfarande för huvuddelen av världsekonomin. Olja används inte bara i transporter, utan även i tillverkning av plaster, bekämpningsmedel och konstgödsel. Utan dagens oljeutvinning skulle vår produktion av mat sjunka markant, vilket kan destabilisera hela världsekonomin.
Det kan hävdas att det krig med Iran som med största sannolikhet kommer att utkämpas antingen detta år eller nästa år är en kulmen på de politiska processer som dominerade 2000-talets första årtionde. Vad vi med säkerhet vet är att ett krig med Iran, oavsett om det blir kortvarigt eller långvarigt, kommer att definiera Mellanöstern och därmed världen under 10-talet, och kan komma att skapa en destabilisering som påminner om perioden mellan 1918 och 1939.
They were fighting for land in earlier days Wanting to extend their living space
They were fighting for their faith a thousand years Call it holy war – it’s the sum of your fears
They are fighting for oil at the present time Want to suppress all of these crimes
Fighting goes on in the next decade It will never stop until it’s too late
They will fight for water not far from today
A limited resource after the decay
They were fighting for land in earlier days
Thought they were a superior race
History repeats itself
The war will soon begin
It’s already ten to twelve
We are almost within
A new war just started to avenge their nation
The war against terror – our new obligation
We are in a tunnel with no light at the end
The war is not over, there is more to defend
Vad vi alla måste göra är att förbereda oss på en period av instabilitet.
Vad kan du göra?
Tala med dina grannar, bilda kvarterskommittéer och bytescirklar, förbereda er på att ni kanske måste köra tillsammans till jobbet, hjälpas åt att kunna åstadkomma partiell lokal självförsörjning, försöka sänka levnadsomkostnaderna genom samarbete och engagera er för en hållbar framtid. Det sista vi behöver idag är att drabbas av panik eller att söka oss till ett långsiktigt hållbart internationellt finanssystem som bygger på föreställningen att exponentiell tillväxt för evigt kan vara i en begränsad värld.
Besök eoslife.eu för mer information.
/Enrique
