The European Organisation for Sustainability

Huvudfrågan handlar inte om vad beslutsfattare säger, utan om vad de inte säger. En fråga som blir alltmer och mer infekterad är bristen på bostäder, vilket både beror på rivningar av uttjänta lägenheter, inflyttning till städerna, ombildningar till bostadsrätter samt befolkningsökning.

Visst ska beslutsfattare ha en elogé för att de beskriver samhällsproblem.

Nästa steg kanske skulle vara att hjälpa till att lösa dem?

Visst kan det hävdas att subventionering av bostadsbyggande skulle vara ansvarslöst. Det kostar pengar, riskerar att skapa (eller sticka hål på) bostadsspekulationsbubblor, och framför allt så skulle premierande av hyresrätter innebära att fler människor inte är tvungna att låna för att köpa bostadsrätter, radhus eller villor. Det innebär att människor faktiskt inte behöver dra på sig skulder, och därför inte har samma incitament att söka jobb – vilket jobb som helst – och kan förbereda sig på ett helt annat sätt hur de ska kunna gå in i hamsterhjulet.

Det är dock ansvarsfullt att betala företagare för att gratisanställa arbetskraft som kan konkurrera ut de som har turen att inte vara arbetslösa än.

Sen finns det förstås de som bor i gamla bilar eller i tältläger. Men de är dåliga människor som säljer skrot och deras gratisleverne måste stoppas. Det måste kosta pengar att leva, för hur ska annars systemet kunna fungera?

Men det är inte kontroversiellt att exempelvis införa lagar som gör det svårare för småodlare att införskaffa det som de behöver (med genomskinliga argument). Detta är en fråga inte bara om lönsamhet, utan om kontroll, vilket innebär att beslutsfattarna får använda vilka argument de vill eller rentav ignorera frågan.

Enligt dagens dominerande paradigm så är frågan om bostadsbrist en fråga om individens val, och inte om individens faktiska möjligheter att fatta val. Människor som nyss kommit in på arbetsmarknaden, människor som (hittills) misslyckats på arbetsmarknaden och människor som redan har passerat arbetsmarknaden har inte samma förmåga att fatta val, och deras efterfrågan kan inte märkas i statistiken eftersom de saknar tillgångar för att göra sin efterfrågan märkt.

Det som vi ser idag är att efterfrågan snarare reflekterar förmåga att betala för sig, än faktiska behov, och att de som har mest behov (de spetälska, de sjuka, de vanställda) är de vars efterfrågan det är politiskt och ekonomiskt ansvarsfullt att ignorera. Samtidigt så genomförs som tidigare nämnt åtgärder för att bestraffa hemlösa (som enligt svensk lag ska ha bostadsgaranti).

Folk kanske frågar sig vad detta har att göra med hållbarhet? Borde vi inte snarare bry oss om kottar och kaniner än människor?

Det som är det centrala är att upprätta en framtid som är ekologiskt och socialt hållbar för alla människor som lever på planeten. Problemet är att det för dagens makthavare, både politiska, ekonomiska och kulturella, är mer centralt att bevara det dominerande paradigmet, där sociala problem förvandlas till enskilda “dåliga saker” som det går att beskriva och reflektera men inte göra något åt.

Om människor bygger ett samhälle grundat på att vissa ska leva ett hårdare liv än andra (de som kanske inte är lika smidiga, lika hänsynslösa, lika framgångsrika, har sämre startposition), så kommer vissa att lida, kanske rentav . Om du vill acceptera det, så får du också acceptera att missbruk, stölder och kriminalitet växer i kölvattnet. Då börjar samhället bygga murar kring de fina, vackra städerna, och kasta ut de laglösa i skogen. Antalet laglösa växer, och till slut överväldigar de murarna som en enorm översvämning.

Samtidigt genomförs åtgärder för att garantera att fler människor, både lokalt här i Sverige och globalt, slås ut eller hamnar i farozonen för att slås ut. Med automatisering av stormarknader, städning, äldreomsorg (var inte orolig, det kommer) så kanske din framtid är i gungning.

Det som du kan göra, är inte bara att kräva att din riksdagsledamot lyssnar, utan att du organiserar dig och arbetar för att bygga upp en trygghet tillsammans med andra människor. En trygghet som inte är beroende av marknadens växlingar, regeringsskiften eller politiska beslut.

EOS är inget politiskt parti. Vi är en gräsrotsrörelse och en forskningsorganisation vars mål är att bygga upp grunden för ett framtida ekologiskt hållbart samhälle. Detta innebär konkret ett nätverk av ideella föreningar på lokal basis, vilka internt har en gemensam resurspool vilken fördelas efter behov.

Du är värd mer än vilket värde nu än försäkringsbolagen beräknar att du skulle generera för samhället under ditt liv, än vilket yrke du har och vilken plats du lever i. Du har en gränslös förmåga att kunna nå dina drömmar. Det som håller dig rädd och kedjad är rädslan för att inte räcka till, för att inte motsvara marknadens kalla prestationskrav, att du ska bli utbytt eller slitas ut.

Du har makten att bygga upp något nytt tillsammans med andra människor, inte som en hukande träl utan som en fri och autonom individ.

Besök EOS’ hemsida och engagera dig.

 

/Enrique

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: