The European Organisation for Sustainability

I offentliga debatter nyttjas ofta väldigt dåliga argument. I de värsta fallen förekommer rena personangrepp eller karaktärsmord. Sedan finns ju argument som hänvisar till debattörernas ålder, kön, eller andra faktorer som ofta inte har med ämnet att göra. Vissa argument är bara skrattretande. Ett klassiskt exempel, som bland annat en partiledare nyttjade i den senaste valrörelsen, är ett antirasistiskt argument som lyckas bli ännu mer rasistiskt än rasisternas egna argument.

Denna argumentation börjar och slutar vanligtvis så här:

Rasist: “Dom tar våra jobb/bidrag/etc! Stoppa massinvandringen!

Antirasist: “Men vem ska då städa våra golv och rulla vår kebab?

Det mest tragiska är att det argumentet t.o.m har varit en framgångsrik metod att avsluta debatter på.

Bland dåliga debattekniker brukar dock halmgubbar vara det vanligaste. Denna teknik nyttjas från alla sidor i det politiska spektret. Oftare nyttjas det i debattartiklar än i öppna debatter. Rent praktiskt innebär tekniken att debattören antingen A) avsiktligt missförstår motdebattörens argument, B) konstruerar karikatyrer av motdebattörens mål, idéer och värderingar eller C) attackerar en extrem företrädare för motståndarsidan som buntas ihop som en homogen grupp för att alla ska framstå som problematiska.

Ett exempel som systemföreträdare gillar att peka på är befolkningsfrågan. Tydligen vill tillväxtkritiker minska befolkningen i världen. Som i stort sett alla vet så är det effektivaste sättet att minska befolkningsökningen att ge människor social trygghet och utbildning så att de föder färre barn. För att åstadkomma detta menar systemförespråkare att det måste få förekomma tillväxt, annars så ökar överbefolkningen.

Nu är det så att överbefolkningen är ett av våra mindre problem i världen. Etiopien och Sydsudan är ytterligt marginella länder när det gäller att förklara det faktum att mänskligheten idag nyttjar mer än Jorden har kapacitet att tillgodose på lång sikt. Problemet är inte i första hand Indien och Kina, utan förekomsten av ett system som bygger på konstant större nyttjandegrad av planetens begränsade resurser. Dessa resurser nyttjas idag inte effektivt, vilket bevisas av att det produceras långt mer mat i världen än världens befolkning skulle klara av att konsumera (samtidigt som en miljard är undernärda) och av elektronikprodukter som bryter samman på grund av planned obsolence eller ersätts på grund av trender.

Under 60- och 70-talet talades det mycket om överbefolkning inom den då etablerade miljörörelsen. Det var främst riktat med udden mot tredje världen och med neomalthusianism som en slags samlande ideologi. Miljörörelsen under den tiden bestod i mångt och mycket av konservativa företrädare (och fortfarande idag finns det sådana tendenser, med exempelvis prinsarna Philip och Charles som företrädare för en patriarkalt ekokonservativ tradition med misantropiska inslag).

Självfallet kan inte världens befolkning expandera ohejdat utan att det blir en ekologisk kollaps. Men den kollaps som idag håller på att orsakas beror inte på överbefolkning utan på ineffektiv överkonsumtion av resurser. Varenda seriös miljöorganisation idag måste grunda sin verksamhet på den insikten. EOS är en organisation som ser människan som lösningen på det problem som vi har idag, men som samtidigt ser att SVD’s föreslagna lösning i själva verket ignorerar elefanten i vardagsrummet.

Med vänliga hälsningar

/Enrique

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: